London-vistelsen
Trivdes skitbra där hos min syster med familj.
Fin lägenhet, bra läge, inte mycket oljud och stress.
Maten dom lagade var utsökt.
Dom är verkligen superduktiga på att laga mat.
Leon gjorde en utsökt julmiddag. Kalkon och massa annat gott.
Maria gjorde en underbart god Thairätt med räkor.
Vi har ju inte bara ätit det, men det var bland det godaste jag ätit.
Vi ska inte snacka om Marias frukostar som hon gör. Har verkligen saknat dom.
Sista kvällen gjorde hon ostbricka. Jisses så gott det var. Bland annat hade hon köpt en ost som var lagrad i rödvin. Låter kanske inte så gott, men den var helt ljuvlig.
Utflykterna var trevliga.
Jag var inte med på alla pga värk o migrän.
Men Winter Wonderland var skitmysigt. Hade gärna stannat där längre och strosat rundor.
South Bank, där är verkligen skitmysigt.
Gå längst Themsen och titta på alla gatumusikanter, alla männsikor, mysiga resturanger, London Eye, Akvariumet o massa annat som finns där.
Mysiga parker är där en hel del av.
Sällskapet var perfekt. Bara jag som var lite udda. Fan, jag är inte van vid massa folk omkring mig dagarna i ända. Ledsen om jag var putt och umgicks med min nya pojkvän, datorn.
Men jag trivdes dock ändå, även om jag inte visade det hela tiden.
Skrev ju när jag kom dit att jag inte skulle kunna bosätta mig i London igen, men där dom bor nu, skulle jag nog kunna bo. Man behöver ju inte bo mitt i smeten och inte heller jobba mitt i smeten.
Hade jag haft en bättre inkomst, kunna spara och sen hitta ett välbetalt jobb där, så visst skulle jag kunna tänka på att kanske flytta tillbaka. Spanien dra dock mer, men det är nog pga vädret.
Sista dagen, så gjorde vi en utflykt till just South Bank.
Strosade rundor längst Themsen och sen gick vi in på en mysig pub/resturang och åt Fish and chips.
Första gången jag åt det och jag har ändå bott där ett bra tag i omgångar.
Det var väl inte något som jag skulle kunna äta ofta, men det var ju inte fy skam heller.
På morgonen när vi skulle åka så var det lite vemodigt. Jag tänkte att jag inte skulle gråta, men det är svårt och hålla sig när man ser dom andra.
Theo sov och jag ville han skulle komma ner, men synd och väcka honom.
Ärligt talat så är han mitt allt. Han är min goding, även om han som alla andra barn kan ha ett trotsigt humör. Det glömmer man bort och ser bara hans ljusa sidor.
Han är ett riktigt charmtroll och jag älskar honom med hela mitt hjärta.
Han är ju väldigt speciell för mig. Blir nog så när man bott tillsammans och levt nära varann än längre tid.
Jag passade ju honom så gott som varje dag i 9 månader, så det vore ju konstigt om det inte skulle vara som det är mellan oss.
I alla fall, på morgonen, så hade min syster gjort frukost, underbar som vanligt, både hon och frukosten, vi satt och pratade om att vi ville att Theo skulle vakna så vi kunde säga hejdå, men ville som sagt inte väcka honom.
Både mamma och jag försökte hålla igen med tårarna, men det var svårt. Mamma var ledsen och jag blev ledsen. Mamma hade precis tagit en klunk kaffe, tittar på mig och ser att jag också är ledsen. Klart så skrattar vi båda två för vi tycker att vi är rätt tramsiga som är så blödiga, då när mamma tittade på mig så sprutar hon ut allt kaffe (av misstag) över bordet och över mig.
Då kommer Theo ner och jag undrar vad han tänkte just då. Han tittade bara på oss. Inte ett ljud sa han.
Taxin kom och vi sa hejdå. Theo lovade att han skulle komma till aunti snart och busa med Antonio och sina kusiner.
Här kommer lite bilder från vår sista dag tillsammans:
St Pauls Cathedral
London Eye, Themsen, Big Ben
Maria & Theo modellar
Sand konst, precis intill Themsen
Tate Modern, galleri/museum
Shakespears Globe
Pub/ Restaurang
Mitt ♥
Fish n´Chips
Systrarna & en delikat ostbricka
Oj, läste om din natt outfit, jobbigt att frysa.
Jag brukar lägga en fleecefilt på madrassen att ligga på, blir gosigt och skönt. Så om min make inte hinner fram innan du ska sova föreslår jag att du lägger en filt under dig.
Hoppas du får en varmare natt, burr, burr.
Vad mysigt ni verkar ha haft det. Man kanske skulle ta sej till London någon dag.
Hoppas att du har haft en underbar nyårsafton :)
Bettan: Jag hade en tjock gosig filt som jag låg invirad i. Jag frös ju inte när jag väl låg så påpälsad. Ikväll blir det samma sak. Din man har inte kommit fram.Vet i hundan vart han tog vägen.
Linn: Ja det hade vi. Kanske du o jag kan åka dit nån gång, så kan maria o Leon åka iväg, så passar vi lill skiten och så får han guida oss runt=)
Azra: Japps, det hade jag . Du kan läsa om det i nästa inlägg.