MiniGerdan

Jag läser inne på Sabinas Kamp.
Det är lite mer än ett år sen hon tog sitt sista andetag. Hon förlorade kampen mot cancern, malignt melanom.

Jag satt och läste och bla hennes mamma har skrivit på dagen när det var ett år. Jag fastnade för den här:

”Det behövs inga stora vatten för att spegla himlen.

Det behövs inga väldiga ord om sanningen ska fram.

Det räcker med stillhet och ljus och öppna ögon”

Allt skapat har sammanhang.

Vad som händer med jorden under våra fötter, händer också människan.

Människa vävde inte livets väv, hon är endast en tråd av den.

Vad hon gör åt väven gör hon också åt sig själv.”


Jag följde hennes blogg under en tid, men insåg att jag blev bara ledsen att sitta och läsa om liv som höll på att ta slut.
I bland kunde jag ej sluta läsa trots att jag borde gjort det.
Sabina var i samma ålder som mig. Hon älskade sina två flickor. Hon älskade att träna.
Det är sjukt så snabbt livet egentligen ta slut.
Man kanske besegrar cancern en gång men förlorar om den kommer tillbaka.

Jag hade läst någonstans att hennes blogg skulle bli en bok och när jag satt och läste Vimmelmammans blogg så ser jag att den är klar.

Här kan Ni gå in och läsa ang boken i Sabinas blogg.

Det finns en bok till av samma författare, Sara Natt och dag, som kom ut innan Sabina dog och den handlar om tre tjejers kamp mot cancern.