Söndag

Vaknar vid 6.30 av att jag hör Enzo stå och ulka. Snacka om att man vaknar snabbt. Jag flög upp till honom. Lille plutten kräkte igen.

Fixade till det, sen somnade vi om ett litet tag igen.

När vi vaknade igen så ringde jag broder och hörde om dom kunde passa Enzo medans jag & Oscar skulle på bio. Det gick bra =)

Trodde det skulle gå bra med barnen vilket det ej gjorde. Han är rädd och går inte ens till dom.

Oscar & jag skulle ta bussen till Ängelholm för att se Avatar. Det börjar med otur.
Går till bussen, står och väntar, jag kolla tidtabellen och upptäcker att där ej går någon buss. Ringer upp Annika, som var iväg och handlade, men som sa att hon skulle hämta upp oss hos mig.

Vi började gå men sen kommer det en buss. Vi springer tillbaka och busschauffören virrar på huvudet och pekar på nästa hållplats.
Varför inte vara schyst och stanna när han ser att vi springer. Det har tagit max 30 sekunder.
Men men, en del är som dom är. Hade det varit jag hade jag faktiskt stannat.

Går hem till mig. Annika kommer efter en stund och skjutsar oss.
Kommer in till Ängelholm och se kön in till bion.

Bara att ställa sig i kön och vänta. Vi tar vad vi ska köpa och säger att vi vill ha två biljetter.
Det finns bara en säger hon.
Sa till Oscar att han kunde gå in och kolla om han ville, men han ville att vi skulle se den tillsammans. Det var ju det som var syftet med det hela ju.

Vi får vänta en 1 h innan nästa buss kom så vi gick och satte oss på Coffee House och fikade.

När vi var hemma hos dom igen så möttes jag av en överlycklig liten Enzo.
Jörgen berättade att han svansat efter honom hela tiden.

Mötte Annika på vägen hem och hon berättade att det inte gick med barnen så hon hade tagit med honom upp.
Förstår inte vad det är som hänt mellan honom & barn.
Sanna sa att det gick jättebra med hennes, men jag undrar.

Mina syskonbarn när ju äldre, har inte stressat honom in till något utan har satt sig ner och väntat på honom, men han går inte ens dit.

Han har kommit till rätta här hemma. Han följer inte mig hela tiden nu utan han kan ligga kvar på samma ställe och bara kolla så jag kommer tillbaka.

Det är inte lika lätta att ha en hund som man ej haft som valp. Inte lika lätt att lära känna. Han har ju trots allt haft ett liv innan han kom till mig.
Zack har man ju haft sen han var 8 veckor. Honom formar man ju på ett sätt som inte är lika lätt för en hund som redan varit med ett tag.

Nä, nu ska jag fortsätta kolla på "En annan del av Köping".

Kram




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0