MiniGerdan

Idag kände jag att jag måste ta mig ut ur min lya och göra något.
Tänkte att eftersom pappa åkt till Ängelholm, så kunde jag ju åka in och sola och sen träffa honom på en fika i stan.
Som sagt, jag åker in med bussen och snackar med mamma under tiden.

Mamma: Är du framme?
Jag: Nä, jag sitter på bussen.
Mamma: Vad ska du göra i stan?
Jag: Tänkte jag skulle sola lite.
Mamma: Men Anneli, du äter ju penicillin.
Jag: Ja, just det. Det hade jag glömt. Men jag går in på apoteket och hör om det går bra att sola fast man äter Ery-Max.

Tur jag har mamma alltså, så glömsk som jag är. Tog dock penicillinen innan jag åkte och det hade typ gått 15 min.

Tänkte iaf att jag tar ut pengar så länge, om det nu skulle gå att sola trots allt, så slipper jag gå tillbaka.
Ska ta upp kortet, men det fanns inte i plånboken, så det var bara att tröva in på banken i stället.

Vidare in på Apoteket, pratar med en kvinna som hänvisar till en annan.
Vi kom fram till att det var lika bra att skita i och sola. Hon menade på att det var dumt att utsätta kroppen för det när den redan kämpa att få bukt på infektionen och sen mitt reumatiska. Det har hon ju rätt i.
Jag får väl vara lika blek som mjöl då.

Promenixade upp till sjukhuset. Tänkte att när jag ändå är här så kan jag ju lämna ett meddelande till min reuma- sköterska. När jag väl kom dit så var hon där, så jag fick pratat med henne i stället.
Hon skulle prata med min läkare imorgon, sen höra av sig.
Får se vad som kommer ske, men en ändring måste det blir, för jag mår INTE bra av sprutorna.

Trodde jag skulle möta pappa när jag ändå var på sjukhuset, men icke.
Gick till bibblan och fika.
Pappa sa att undersökningen skulle ta en halvtimme, så när det gått 1.5 h så började jag bli orolig. ringer och oroar mamma. Precis när jag blivit lugn, så ringer hon och då blir jag ju nervig igen, haha.
Efter en halvtimme ringde pappa till mig. Tack för det!!
Köpte kaffe och bulle till honom och gick och mötte honom. Han blev väldig glad för fikan, eftersom han ej fått äta sen i förgår.
Vi tog bussen till Munka tillsammans sen åkte han ju vidare.

Ankfan är tillbaka. Har inte varit hes på flera dagar och så fort man går ut så kom den "fanen" tillbaka. Trodde att penicillinen tagit bort det, men det kom igen.
Sitter här i tjockefilten och en tjock kofta, men fryser ändå. Normalt ju!

                                                                                                                                             

             

Nu ska jag gosa ner mig i soffan och kolla tv.

KRAM