Prinsen

Han följde ju med mig hem i måndags.

Han är för ljuvlig alltså.
Han är söt, charmig och ännu mer söt.
Nu saknar jag honom massor. Hade jag fått så hade jag haft honom här hos mig i fler dagar.

När han var här så hade vi springtävling. Som jag skrattade.
Varje gång han sprang sa han: I won!
Fast han inte gjorde det. Ibland lät jag ju honom vinna.
Ett tag låg jag på golvet och skrattade åt honom så jag hade tårar i ögonen och kramp i magen. Just bara för han är så rolig.
Han är väldens sötaste när han skratta hjärtligt.

Han har verkligen ätit när han varit hos mig. Så när mina föräldrar hämtade honom igår så åkte vi bort till affären så dom kunde köpa samma saker som han fått här. Sagt och gjort.
Sen innan  idag ringde mamma och berättade att pappa hade gett honom jordgubbsyogurt och multi cheerios, men det ville han inte äta för det var inte samma som Anneli.
När pappa lagade pasta till honom så ville han ha pesto på, som han fått här.
Pappa visste ju inte vart det var. Finns ju både röd och grösn pesto.
Theo gillade båda berättade han för mig.
Sen gillar han både engelsk och svenska pasta.

Han säger såna roliga saker ibland så man bara viker sig av skratt.

Lillkillen trillade halvvägs av soffan när han sov. Hjälpte honom upp och frågade: Slog du dig Theo?
Då nickar han och somnar om lika snabbt igen.
Hörde bara att han gnydde lite bakom mig. Tror han halvsov fortfarande.

Vi hade det väldigt kul i alla fall och jag ser fram emot nästa gång han kommer till moster på besök.




Älskar dig Théodore!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0