Snart nog, snart

Jag vet att jag snart kommer få en negativt besked och det kommer knäcka mig totalt. Kanske inte idag, men snart.
Känner det på mig.
Försöker vara stark, bita ihop, men det är svårt.
Det har inte kommit som en chock, men ändå som en.
Det är väntat, men jag vill inte.

Nu måste jag göra något för att hjärncellerna ska tänka på annat håll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0