NEJ!!!
Min älskade vän har upptäckt en knuta i sitt bröst.
Jag fick reda på detta i måndags när jag pratade md henne. Klart jag blev ledsen men hon sa till mig att det är inget. Jag menade på att det kan vara en körtel.
Idag tror jag det gick in ordentligt när hon berättade att hon skulle till bröstenheten på fredag.
Jag hoppas innerligen att det inte är något, men kan inte låta bli att tänka på OM det skulle vara något.
Jag tänker tillbaka på min mamma, hennes mamma, som fick bröstcancer. Hennes mamma fick spridning i en del av kroppen och dog. Där fanna inget att göra.
Jag håller allt jag kan och önskar att hon INTE har bröstcancer och att hon ska får gå igenom detta.
Usch, pi, dvale så ledsen jag är. Jag har gråtit och gråtit. Nu känns det lite bättre, för stunden i alla fall.
Mina tankar finns hos dig! Älskar dig till månen och tillbaka ♥♥♥
HEJ JAG TÄNKER OCKSÅ PÅ DIG IFALL DU LÄSER DETTA,JAG HÅLLER TUMMARNA ATT DET INTE ÄR NÅGOT. KRAM
På ett enda ögonblick förändras hela ens värld och man blir aldrig mer densamma.
Men forskningen kring cancer går framåt, även om det ta mig f** inte är nån tröst när man är mitt uppe i det.
Önskar innerligt att det går bra för din vän.
Vi har många körtlar i kroppen, så ta inte ut problemen i förskott. ( Skitsnack...klart man gör. Men så sa alla till mig och det kändes inte ett dugg tröstande.)
kramar om
