Dagen F!
Vaknade UTAN migrän. Fan vad bra dom där Imigranen är alltså. HAPPY!
Fixade mig och väntade på att bussen mot STORA STADEN skulle komma, sen var det tåg och buss igen.
Kan Ni fatta att jag gick upp i ottan, åkte all kollektiv trafik man kan bara för att göra ett snabb besök på lasarettet. Det enda Malin, sköterskan heter så, eller alla där inne heter fan Malin, man blir helt förvirrad:
A: Tack för du fixade operationstid så snabbt!
M: Nä, det var inte jag det var Malin.
A: Eh, jaha, men jag trodde det var du.
M: Nä, det finns en Malin till.
A: Aha! (Då är jag väldigt förvirrad)
Skit samma, men i alla fall, så skulle Malin bara byta mitt bandage och lägga på ett annat. Kunde jag inte fått göra det här i min hemby liksom?
Frågade när jag skulle ta mina stygn och det ska jag göra när jag kommer tillbaka från London.
Frågade igen, dock en annan fråga, om jag kunde ta bort dom i min hemby, ( hemby låter ju för fan uråldrigt, men ändå kärt på något vis ) men det kunde jag inte.
Jävla farande fram och tillbaka för något som tar typ 10 minuter. Men men what to do liksom?
Inte fick jag se den mys-snygga-söta läkaren som opererade mig heller. Inte en snygging så långt ögat kunde nå.
Den ende jag såg, var nog inte merän umgdom, vad jag nu menar med det. Att han är massa många år yngre än mig (snart pensionär, men beter mig redan som en).
Dagen tog inte slut där. Vet inte om Ni är intresserade. Om INTE sluta läs då för bövelen.
Åkte hem. Hoppade av på sjukhuset i den lilla staden. Tänkte att jag kunde ju gå in och fråga på reumatologen när jag kan börja med min nya behandling.
Skulle ju börjat i januari, men fick avboka då jag skulle bli opererad ( jävligt jobbigt ord att skriva) ij anuari eller februari. Det måste gå mellan 6-8 veckor mellan behandlingen och operation. Antecknade Ni detta nu? Mycket viktigt!
Gick i alla fall vilse, men kom rätt tills slut. Knackar och öppnar dörren och där sitter en barndomsvän. Det var lite kul, även om vi var minisar när vi umgicks. Eller det var ju min pappa och hennes pappa som umgicks, så vi kom ju ihop på köpet liksom.
Fick en telefon tid för att kunna boka behandlingen. Fattar Ni att jag kommer bli urfattig direkt. För att få ut skiten som jag sen ska få in i min kropp via dropp, så måste jag punga ut med 1800 kr. Dom kostar egentligen tiotusentals kronor, så jag kommer väl billigt undan, MEN är man sjukskriven och inte får fett mycket i sjukpenning, så nästan dör man vid tanken att behöver betala så mycket. Speciellt inte efter jul och nyår!
Får i och för sig frikort sen och kan plocka ut massor gratis, så det jämnar väl ut sig.
Fortsättning...
Sara hämtar mig vid sjukhuset och vi drar till Willys. Handlade upp mina absolut sista pengar, men har lite pantflaskor jag kan ta sen innan julafton.
Kör hem till mig där hon begär kanelkaffe och Hem till gården. Klart får hon båda saker och så håller hon käft.
I utbyte så fick jag min disk upp diskad.
Tror jag tackade henne typ 10 gånger. Uppskattar verkligen sånt.
Min granne, Petra, skulle hjälpt mig igår, men jag tyckte klockan var mycket, migränen var på ingång, så jag tackade snällt nej till den hjälpen.
Uppskattade gesten väldigt mycket dock.
Sara körde och jag blev helt ensammen.
Trövde ner till sjukgymansten där jag fick akupunktur. Lite läskigt när hon skulle vrida om nålarna hundra miljoner (2) gånger.
Men det gjorde nytta för när jag var på väg dit så var också migränen med mig på vandringen.
Hem igen. Sara hämtade mig. Hämtade kidsen på dagis och körde en det ena barnet (fosterdotter) hem till sin pappa.
Lite fika. Kaffe och lussekatt.
Nu ikväll har jag frossat på en pizza, somnat framför tv:n vakna utav att mamma ringde (sur blev jag) läst en helt underbart rolig blogg: http://coolbettan.blogg.se/
Sen har jag faktiskt inte hunnit med mer.
Lär väl inte hända många knop här heller. Skulle kolla filmen på femman, men nu har den ju redan börjat, så det får blir en film på datan i stället.
En lite fråga: Är det någon mer som har en fkked up dator där tangentbordet hoppar över bokstäver när man skriver?
Fatta hur jädrans drygt detta är.
Nog mig. Ha en underbar fortsatt trevlig fredag och glöm INTE kommentera (annso,sassa och alla andra) min blogg.
xoxoxo
Fixade mig och väntade på att bussen mot STORA STADEN skulle komma, sen var det tåg och buss igen.
Kan Ni fatta att jag gick upp i ottan, åkte all kollektiv trafik man kan bara för att göra ett snabb besök på lasarettet. Det enda Malin, sköterskan heter så, eller alla där inne heter fan Malin, man blir helt förvirrad:
A: Tack för du fixade operationstid så snabbt!
M: Nä, det var inte jag det var Malin.
A: Eh, jaha, men jag trodde det var du.
M: Nä, det finns en Malin till.
A: Aha! (Då är jag väldigt förvirrad)
Skit samma, men i alla fall, så skulle Malin bara byta mitt bandage och lägga på ett annat. Kunde jag inte fått göra det här i min hemby liksom?
Frågade när jag skulle ta mina stygn och det ska jag göra när jag kommer tillbaka från London.
Frågade igen, dock en annan fråga, om jag kunde ta bort dom i min hemby, ( hemby låter ju för fan uråldrigt, men ändå kärt på något vis ) men det kunde jag inte.
Jävla farande fram och tillbaka för något som tar typ 10 minuter. Men men what to do liksom?
Inte fick jag se den mys-snygga-söta läkaren som opererade mig heller. Inte en snygging så långt ögat kunde nå.
Den ende jag såg, var nog inte merän umgdom, vad jag nu menar med det. Att han är massa många år yngre än mig (snart pensionär, men beter mig redan som en).
Dagen tog inte slut där. Vet inte om Ni är intresserade. Om INTE sluta läs då för bövelen.
Åkte hem. Hoppade av på sjukhuset i den lilla staden. Tänkte att jag kunde ju gå in och fråga på reumatologen när jag kan börja med min nya behandling.
Skulle ju börjat i januari, men fick avboka då jag skulle bli opererad ( jävligt jobbigt ord att skriva) ij anuari eller februari. Det måste gå mellan 6-8 veckor mellan behandlingen och operation. Antecknade Ni detta nu? Mycket viktigt!
Gick i alla fall vilse, men kom rätt tills slut. Knackar och öppnar dörren och där sitter en barndomsvän. Det var lite kul, även om vi var minisar när vi umgicks. Eller det var ju min pappa och hennes pappa som umgicks, så vi kom ju ihop på köpet liksom.
Fick en telefon tid för att kunna boka behandlingen. Fattar Ni att jag kommer bli urfattig direkt. För att få ut skiten som jag sen ska få in i min kropp via dropp, så måste jag punga ut med 1800 kr. Dom kostar egentligen tiotusentals kronor, så jag kommer väl billigt undan, MEN är man sjukskriven och inte får fett mycket i sjukpenning, så nästan dör man vid tanken att behöver betala så mycket. Speciellt inte efter jul och nyår!
Får i och för sig frikort sen och kan plocka ut massor gratis, så det jämnar väl ut sig.
Fortsättning...
Sara hämtar mig vid sjukhuset och vi drar till Willys. Handlade upp mina absolut sista pengar, men har lite pantflaskor jag kan ta sen innan julafton.
Kör hem till mig där hon begär kanelkaffe och Hem till gården. Klart får hon båda saker och så håller hon käft.
I utbyte så fick jag min disk upp diskad.
Tror jag tackade henne typ 10 gånger. Uppskattar verkligen sånt.
Min granne, Petra, skulle hjälpt mig igår, men jag tyckte klockan var mycket, migränen var på ingång, så jag tackade snällt nej till den hjälpen.
Uppskattade gesten väldigt mycket dock.
Sara körde och jag blev helt ensammen.
Trövde ner till sjukgymansten där jag fick akupunktur. Lite läskigt när hon skulle vrida om nålarna hundra miljoner (2) gånger.
Men det gjorde nytta för när jag var på väg dit så var också migränen med mig på vandringen.
Hem igen. Sara hämtade mig. Hämtade kidsen på dagis och körde en det ena barnet (fosterdotter) hem till sin pappa.
Lite fika. Kaffe och lussekatt.
Nu ikväll har jag frossat på en pizza, somnat framför tv:n vakna utav att mamma ringde (sur blev jag) läst en helt underbart rolig blogg: http://coolbettan.blogg.se/
Sen har jag faktiskt inte hunnit med mer.
Lär väl inte hända många knop här heller. Skulle kolla filmen på femman, men nu har den ju redan börjat, så det får blir en film på datan i stället.
En lite fråga: Är det någon mer som har en fkked up dator där tangentbordet hoppar över bokstäver när man skriver?
Fatta hur jädrans drygt detta är.
Nog mig. Ha en underbar fortsatt trevlig fredag och glöm INTE kommentera (annso,sassa och alla andra) min blogg.
xoxoxo
Kommentarer
Postat av: sassa
hahhaa vaddå e ja sämst på att kommentera ???
Postat av: Anneli
Sassa: Ärlit talat hjärtat, så dessa kommentarerna är ju dom första, MEN nu e jag HAPPY för du gjort d!
Trackback
