MiniGerdan

Idag är det 2 månader sedan min älskade farmor somnade in.
Saknaden är stor.
Många gånger så vill jag lyfta luren och ringa henne. Jag saknar det här att kunna ringa och snacka skit! Ventilera sig till henne. Hon förstod alltid!
När jag var på Spenshult så tänkte jag att jag skulle skicka kort, men det slog mig rätt snabbt att jag har ju ingen farmor att skicka till.
När jag är hos mina föräldrar så tänker jag : Kanske man skulle cykla upp till farmor.
Man glömmer liksom bort att hon ej finns för man är så van att hon funnits här alltid.

Man önskar att man skulle få en kort sekund med henne igen. Men en dag så kanske vi ses igen och då kan man ta igen all den tid som gått förlorad.
Jag tror hon och farfar svänger sina lurviga där uppe och bara mår så bra att få vara tillsammans igen. =)


Jag älskar & saknar dig, Farmor ♥♥♥