Nu är bullarna klara! Har ej provsmakat dom än. Städningen är klar. Har en maskin som ska torkas sen ska jag fanimej sätta mig i soffan och itne göra ett skvatt mer.
Kroppen säger stopp, fast det gjorde den för länge sen. Dock så sket jag på att lyssna, som vanligt. Tur jag är ledig tills tisdag =)
Varför kan man eller JAG inte bara börja med en sak och fortsätta med den tills den är klar. När då börjar man i ena änden och sen går jg till nästa för att komma på att jag ej var klar på första änden =)
Badrummet är helt klart. Tvätten är snart färdig.
Degen är på jäsning, fyllningen är klar och under tiden så torkar jag golvet, eller jag ska göra det så fort jag reser mig härifrån och varit ute i tvätten.
Hundarna är mätta och belåtna. Kanske jag också skulle få i mig någon mat innan jag fortsätter så får jag kanske lite mer energi.
Fick en ny klocka och en jättefin bukett tulpaner igår när mina föräldrar var här. Bra timing för remmen på min gamla klocka gick sönder i förgår. Ingen fancy klocka mwn huvudsaken att jag ser vad uret är =)
Idag på jobbet så var det kyrkis. Inte så många barn men det var mysigt. Vi satt och pysslade och målade små lådor. Vilken lyx att få pyssla på arbetstid =)
Såhär blev min lilla låda som jag nu har mina örhänge i =)
Nu ska jag fortsätta att städa, tvätta, fixa och dona! Baka ska jag med hinna med och gå ut med hundarna också. Full rulle!
Här är rörigt som tusan. Ben och leksaker överallt. Hundbäddar & matskålar på rad. Helst av allt så hade jag velat städa nu men kom för ca 10 min sen att jag ska upp tidigt och jobba imorgon så det blir till att städa när jag kommer hem. Planen är att baka bulla med för på fredag kommer Lina och barnen och gratulerar mig =)
Bliss hade inte tid att titta på mig trots jag nog sa hennes namn ett ex antal gånger.
Bliss håller på att bädda ner sig i min säng och Zack ligger under skrivbordet med sitt huvud på min fot. Nu säger vi god natt!
I kväll är det föreläsning med Björn Hellkvist i Ängelholm. Än är det inte försent att vara med på denna. Björn kommer att prata om ledarskap, laganda och om sitt liv med Parkinson.
Den är på Rönneskolans Aula och börjar kl 18:30. Föreläsningen håller på i ca 1h.
Efter föreläsningen kommer Björn även att sälja och signera sin bok för dem som är intresserade.
Kom tidigare då Ni kan köpa fika och mumsa på!
Ni kan köpa biljetter när Ni kommer dig och dom kostar 60 kr. Dörrarna öppnas kl 17.30
..in i helskotta så ont jag har i mitt huvud ner i högra axlen. Detta är tredje dagen och jag har provat migräntablett då jag trott det varit det. Funkar ej. Avslappning på axlar och nacke! Funkar ej! Fick healing i söndags så det kan vara en rejäl utresning pga av den. Igår var det relativt ok, men idag gör det ont!
Ikväll ska jag på föreläsning av Björn Hellqvist. Läste han bok för en tid sen, så det ska bli intressant att höra hans föreläsning. Det är jag och Lina som ska åka in tillsammans!
Efterdet kommer Zacke-Backe till mig och Bliss. Vi ska låna honom lite. Länge sen han var här. Bliss kommer bli överlycklig och bli helt galen när hon ser honom. Nu ligger hon och myser i hallen och gör itne många knop.
”Älskade tolvåriga jag, helst av allt skulle mitt tjugofemåriga jag vilja stå med dagens vishet där vid din sida och stolt titta på när du, gång på gång, fick små cancersjuka barn att le och skratta. Hur du offrade varenda cell av dig själv för att se andra må bättre, även om du fysiskt fick slita desto mer. Mitt tjugofemåriga jag vet hur du har kämpat för att glädja, uppmuntra och stötta människor längs din väg. Den ständiga jakten på intensiv glädje i livets slutskede. Mitt tjugofemåriga jag skulle stolt vilja krama dig varje gång du hållit något annat barns kräkpåse och klappat med din hand på cytostatikamärglade kroppar.”
Erik föddes med Wiskott Aldrich Syndrome. Det är en ärftlig, ovanlig och dödlig immunbristsjukdom som bara drabbar pojkar. Han vårdades på det enda ställe där man hade en gnutta kunskap om en sådan typ av sjukdom en avdelning för barn med cancer, trots att det inte var cancer han led av.
Men det här är inte bara en berättelse om en svår sjukdom. Det är också en berättelse full av liv. En historia om hur man tar sig igenom livets mörkaste partier och hur man lär sig att vända sina brister till fördelar. Genom Eriks ögon får vi ta del av en värld kantad av tvivelaktiga läkarbeslut, starka familjeband och död. Med ett ärligt och berörande språk berättar han om uppslitande episoder ur sin uppväxt, men låter oss också möta de människor som funnits där och ingett hopp och trygghet.
Det här är en bok som inte väger särskilt många gram, men erfarenheten som ligger bakom väger flera ton och förmedlar en historia som få människor tvingas uppleva under en hel livstid. Erik Ståhl, född 1986, arbetar idag som föredragshållare och inspiratör i hela Sverige. Genom sina uppmärksammade föredrag lär han oss människor att se livet med andra ögon och att njuta så länge vi varar.
Planen var att vi skulle till flygmuseumet, men vi kom inte långt alls. Vi bestämde oss för att leka på lekplatsen med barnen istället. Där var vi inte långdragna för det var kallt som fan. Vinden var verkligen kall. Pallra oss hem istället och lekte =)
Detta var minsann roligt att bygga. Jag lekte mer än dom för dom käkade rismojset istället..haha
Åkte därifrån kl 18 och kom hem 19.30. Fick vänta på stationen i Ängelholm i 1h. När klockan var 19 så kom dom och slängde ut oss för dom skulle stänga den. Helvete som jag frös innan bussen TROTS jag var ordentligt påpälsad. Hädanefter ska jag ha termobrax med mig vart jag än ska för frysa är fan inte nice. Kroppen bråkar också i denna kylan, så det var icke roligt nånstans. Kunde verkligen hålla mig för skratt!
Grannen var ute med Bliss och hans familj en lång runda i skogen. Trodde det gått bra men icke. Här snackar vi trots-Bliss delux. Tydligen lyssnade hon inte när han bad henne stanna och hon for iväg. Det är väl ett litet ok i skogen där hon inte kommer så långt, men hon hade inte stannat när dom kommit till vägen så han hade fått pinna i fatt henne. JÄVLA HUND! Han gjorde rätt i att tillrättavisa henne, verkligen! Frågade mina föräldrar och hon sticker aldrig från dom heller. Hon såg väl sin chans! Jag måste verkligen börja träna med henne!
När jag kom hem smet jag inte på pizzerian och beställde mat - kebabtalltik. Mums! Kan tala om att där var det riktigt varmt och gott att komma in. Inte så konstig med den ugnen =) Orkade dock inte äta upp den så Bliss fick äta kebabköttet som blev över.
Var på ett ruskigt humör innan när jag kom hem. Svinasåkallt ute (det blåser som fan) och jag frös trots jag pälsat på mig. När jag vaknade i morse så skickade jag sms till han som sköter fastigheterna nu är hyresvärden är på semester, om han kunde öka värmen då det var ruskigt kyligt. Han kom och fixade. Jag åker iväg och kommer när jag kommer hem så är det fan i mej mindre grader än när jag åkte så jag messade honom igen och han skickar ett sms tillbaka och jag blir tokig. Ringer upp honom och frågar varför han är så nosig. Kunde fan inte hålla mig och han säger att han hade varit där igen och kunde ju fråga min kompis XXX. Jag höjer rösten och säger att jag precis kommit hem och att jag är fan inte kompis med XXX. Tror du jag går och frågar alla grannarna när jag kommer hem om du varit här igen? Hahaha...Jag jag tänkte att jag kan också sätta emot. Nu håller det på att öka upp så jag får vara nöjd =)
Hade fått mail innan och jag blev glad för det handlade om Bliss valpar och nu har jag fått namn och telefonummer till alla utom en, men det löser sig. Ska försöka får ihop en valpträff när det blir varmare väder. Hade varit riktigt skoj! Tror dock inte Melvin eller Clark Kent som han heter kan komma. Han bor ju i Stockholm.
Finns faktiskt inget tråkigare än att sitta och vänta. Speciellt när man varit klar sen halv 11. Fast det finns inget att göra merän att vänta. Barnen ska äta middag och sova middag och det kan ju ta sin lilla tid. Jag iaf hunnit med att diska, varit ute med Bliss, dammsugat och lägga på dom nya stopmojset under mattorna.
Nu är min mamma pensionär. Hon slutade sitt jobb idag kl 13.00 och gick in i pensinärslivet med pappa =) Det firar dom med restaurang besök. Tror att det är pappa som överraskade mamma med det. Han kan minsann om han min, fina lilla papsen ♥
Nähepp om jag skulle ta en promenad till min lilla Blissan innan jag åker iväg en sväng.
Upp i "ottan". Frullen intagen. Stampe är matad och done. Ägarinnan ringde innan och förtellade att dom själv matade honom imorgon då dom kommer hem sent ikväll.
Nyhetsmorgon på. Där var en dama som skrapade fram 100000kr/mån i 10 år. Det skojar man inte bort. Bara 12 miljoner. Fattar inte hur dom kan stå och vara så samlade när du vunnit så mycket. Hon sa: åhhhhh. Det var allt...haha..Jag hade säkerligen skrikit och hoppat upp och ner!!! Har en väninna som snodde 300 st trisslotter för många herrans år sen och inte fan var där några högvinster. Bara 25 kr, 50, kr, 75 kr och som högst 100 kr. Av 300 st!!! Kasst!
I dag ska jag iväg några timmar. Till Banmuseet. Har aldrig varit där så det ska bli lite kul. Barnen kommer säkert tycka det är hur kul som helst =)
I kväll är det Mellon. Army of Lovers ska vara med, 3 st från Skåne ska också vara med. En kille ska sjunga på arabiska och franska i refrängen..Kommer inte fatta ett skit vad han sjunger om, men det är kanske meningen. Han sjunger kanske till sina gamla landsmän. Who knows?! Tycker att melodifestivalen blir bara sämre och sämre för varje år. Det var bättre förr =)
Enligt nya rön borde gränsen för vad som klassas som fetma höjas. Många av de som har ett BMI på mellan 25 och 30 kan vara hälsosammare än de tror.– I dag blir de kallade överviktiga och får, närmast per automatik, veta att de ska gå ner i vikt. Det behöver de alltså inte för att leva ett långt och sund liv så länge de tränar, äter sunt och inte har några specifika sjukdomar, säger Morten Zacho, lektor vid institutet för idrott och biomekanik på syddanska universitetet, till dr.dk. Tror du att du lider av övervikt och funderar du därför på att banta? Det kan vara en dålig idé. Morten Zachos har publicerat en sammanfattning av forskningen på området. Hans slutsatser har blivit en stor snackis i Danmark. – Det är flera mycket stora undersökningar med hundratusentals människor, så det ger solida tal, säger Zachos till dr.dk.
Jojo inte bra
Zachos sammanställning av forskningen visar att lätt överviktiga personer lever längre och drar på sig färre sjukdomar jämfört med mycket smala människor. I dag rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) att en hälsosam person ska ha ett BMI på mellan 18,5 och 25. Enligt Morten Zacho behöver ett BMI på uppemot 30 inte vara någon katastrof för hälsan. – En bantningskur kan självklart vara sund. Men de flesta människor går på en kort kur och går upp i vikt igen, sedan går de på en ny kur och sedan går de upp igen, om och om igen. Det är riktigt osunt för kroppen när vikten går upp och ner som en jojo. De människorna får ett kortare liv än de överviktiga som håller fast vid sin vikt, säger Zacho till dr.dk
Inget att eftersträva
Den danske forskaren poängterar dock att ett BMI på uppemot 30 inte är något att eftersträva. – Om en fet person tappar i vikt och fasthåller den lägre vikten för resten av livet så är det ett sundhetstecken, säger Zacho, till dr.dk.
Har suttit och kolla på Lena Ph. Fan vad bra hon är. Rolig är hon också. När hon sjöng "Dansa i neon" så tänker jag alltid på Anna. Vi var ett gäng som var hemma hos Anna, tror jag det var, skit samma men Anna skulle visa hur Robert Gustavsson gjorde när han härmade Lena Ph och "Dansa i neon". Jädrans som vi skrattade. Hon gjorde den lika bra som Robert Gustavsson =) Hittade den dock på You tube.
... dom orden fick jag berättat för mig innan så dom suger jag till mig. Underbart med fina komplimanger =)
Har precis kommit hem efter några trevlig timmar på Ikea med Jenny och barnen. Köpte bara tulpaner och skydd som håller mattan på plats. Det var verkligen skönt att komma bort från Munka en sväng, även om det inte var merän 4 dagar sen jag var på Ikea sist..haha..
Bliss är helt tokig här och springer som en galning med hennes grejor och busmorrar.
Amen så pinsamt. Här har jag trott att jag skickat meddelande och ringt till en som jag ska jobba med så har jag kommit till nån helt annat. Ringde innan då jag fått leveransrapport och personen som svarar säger: Ja! Jag bara - Hallå! Var har jag kommit? - Till Mattias! - Oj då har jag nog kommit fel, och lägger på.
Ringde för en stund sen igen och fick fråga vad han hade för nummer och jämförde med det nummer jag skulle till och upptäcker att jagbytt plats siffrorna i slutet. Han undrar nog vad jag var för en galning..Hahaha..
Fick iaf tag på den rätta personen men det blev inte som jag tänkt mig så på måndag tar jag nya tag igen. Fan att det ska dra ut på tiden hela tiden. Tröttsamt!
Idag är det fredag och vad ska man göra??? Hade behövt städa, men det tyar jag icke. Lite skit på golvet har ingen fattig dött utav så jag ska nog överleva ett par dagar till. Har verkligen ingen ork att ta tag i städningen. Mamma och Sara tror inte att jag har så smutisigt som jag säger, men jag kan tala om att häromdagen tappade jag en kruka på golvet och jorden ligger kvar än. I köket ligger där både mjöl, ost och annat krimskrams på golvet. Under sängen har dammråttorna disco och dansar runt där. Bliss leksaker ligger överallt i vardagsrummet/sovrummet (bor i en etta). Jag plockar undan och hon drar fram. Det är som att ha ett litet barn.
Bildbevis 1:
Bildbevis 2:
Bildbevis 3:
Fick precis ett samtal som erbjöd mig att hänga med på en utflykt så det är perfekt för nu kom jag undan städningen..haha..
Nu ska jag ta mig i kragen och gå ut med min lilla hund.
Den 20 februari fick min vän & hennes man en liten flicka. Den här lilla dockan ska heta Angelina Tirez Viktoria. 3110 gram och 49 lång och kl 13:24 kom hon. Allt som allt tog det 29 min!!!
Välkommen Angelina, Sara & Georges dotter och Antonios lillasyster ♥
Gud så tråkigt det är att gå och vänta på att få börja jobba. Om jag fått bestämma så hade jag önskat att det var måndag idag, men jag får snällt vänta.
Idag har vi inte gjort många knop. Fröst var vi borta hos Stampe och gav honom mat och vatten. Vidare till bibbla för att hämta en ny bok som jag lånat. "Jag njuter så länge det varar" av Martin Ståhl som är född med en ärftlig, ovanlig och dödlig immunbristsjukdom som bara drabbar pojkar. Wiskott Aldrich Syndrome heter sjukdomen. Har precis börjat läsa den så jag har itne kommit så långt. Annars har vi mest varit inne slappat, jag har läst. Bliss har mest sovit eller haft busfnatt =)
Busposition
Mattes innedojja - attack
Den smakade mums
Nu är jag mest bara söt <3
Roligt vi har det matte =)
Nu ska jag inta soffan och bara slappa och glotta på tv. Ha en fin kväll!
Idag har det inte blivit många knop. Har så förbannat ont i mina knä. Trots knäskydd så gör det förbannat ont. Kanske dags att besöka en ortoped.
Har kollat film, läst bok, varit ute med min lilla plupp, Bliss. Hon är helt "galen" och tror att hon bestämmer. Jag går åt ett håll, hon går åt andra. Jag stannar för hon drar som fan och inväntar att hon ska titta på mig. Hon glor på alla andra håll än mitt. Tyvärr har jag inte ork att ta tag i min viljestarka hund nu, men snart ska jag träna henne så hon fattar vem som är ledaren..haha.. Antar att jag skämt bort henne för mycket. Kan tala om att man smälter kanska snabbt när hon står och tittar på en med sina fina bruna ögon.
Skulle få henne att hålla bollen själv för att det skulle se roligt ut, men hon var så busg så hon hade minsann inte tid att hålla bollen still i munnen. Min älskade galenpanna <3 <3 <3
Camilla Henemark - eller La Camilla som hon även kallas - har nu släppt sina memoarer. Djupdyk i skandaldrottningens liv med inslag av musik, kungligheter och mycket mer. Det här är den sanna och helt osannolika berättelsen om Camilla Henemark.
"Jag har packat resväskan. Jag har bestämt mig för att dö. Jag vill inte leva längre. Jag har regisserat min egen begravning in i minsta detalj. Gästlistan. Musiken. Maten."
Som en av Sveriges första svarta fotomodeller blev Camilla Henemark snabbt 1980-talets it girl. På 1990-talet fick hon ett stort internationellt genombrott som frontfiguren La Camilla i det extravaganta popbandet Army of Lovers.
Hon var en stilikon och en diva. En scandal beauty som skapade löpsedlar vart än hon drog fram. Alla ville ha en bit av La Camilla och hon delade med sig generöst. De flockades runt henne, från våra största idrotts- och popstjärnor till topparna inom politik och näringsliv, samt så småningom även Kungens innersta krets.
Under 2000-talet dalar Camillas stjärna. Hon faller hårt, rakt ner till samhällets botten - en tillvaro kantad av hemlöshet, psykisk ohälsa och självmordsplaner.
Adjö det ljuva livet är med sina exklusiva inblickar i en glamourös och förbjuden värld en makalös uppgång och fall-historia. Det här är berättelsen om Camillas hisnande liv. Hur hon bestämmer sig för att avsluta det och påbörja ett nytt.
Jag hade inte en susning om att Camilla levt det livet hon beskriver i boken. Jag trodde att hon endast var känd från "Amry of lovers" men tji fick jag. Camilla har verkligen levt livet!!!
Valde denna boken då jag läst 8 st böcker från bibblan och då får man välja en. Någon som läst den? Ska börja läsa den ikväll. Får se om jag klarar av att läsa den. Verkar rätt så hemsk.
Jag har inte läst så mycket om denna omtalade film så jag visste inte vad jag hade och försvänta mig. När jag satte igång den så tänkte jag efter ett tag: Vad är detta för en film egentligen? Måste dock säga att det är en underbar historia och väldigt bra. Det var många gånger jag fick gåshud när jag kollade på den. Verkligen en sevärd film!
Jag har bestämt mig för att göra en förändring i mitt liv. Har länge velat göra det men har inte haft rätt inställning och ork att göra det.
Vann en genomgång av min kropp på Hälsohuset hos en naprapat och vad han sa till mig där då kände jag bara att detta är först steget.
Då jag har kroniska sjukdomar så tar jag en hel del mediciner. Kroppen gör ont och det är en signal att något är fel, vilken jag borde lyssna på men istället lyssnar jag på mina doktorer som ger mig mediciner för alla sjukdomar.
Om man tänker på hur mycket jag stoppar i min kropp så är den sprängdfull av olika "gifter". Medicinerna dämpar ju det onda, men på ett negativt sätt då jag intar alla dessa olika mediciner "gifter" istället för att ta tag i det onda genom andra lösningar istället för mediciner. Jag kommer aldrig bli smärtfri, men jag kommer ju ha mindre ont.
Först så är det tänket som ska ändras. Jag har redan börjat så smått. Det tar tid att förändra. Jag har dragit ner på mina mediciner. Dock bara såna som jag provat dra ner på innan i samtycke med min läkare.
Andra är att äta rätt och hälsosam mat. Detta tror jag själv är det svåraste att förändra. Hatar verkligen att laga mat till mig själv och sitta och äta själv, MEN jag måste klara detta. Jag SKA klara detta rättare sagt!
Målet med allt detta är att inte ta alla mediciner, sprutor, skit och mojs som jag tar idag. Att kroppen ska må bättre, göra mindre ont, blir rörligare. Hade jag kunnat börja jogga igen så hade jag var överlycklig.
Det kommer att ta tip och det kommer kosta både pengar, tid och ork. Det kommer säkert finnas mottångar på vägen men då har jag min coach som kommer finnas där för mig under denna tiden.
Det kan ta 3 månader, 6 månader eller kanske 1 år, men då får det ta den tiden för jag vill verkligen förändras!
Melvin, som idag heter Clark Kent och bor i Stockholm. Har tyvärr ingen kontakt =( Bild från uppfödaren.
Sixten, vet inte vad han heter idag. Ingen kontakt =( Bild uppfödaren
Casper, längst fram (liggandes Melvin, Sixten). Vet ej vad han heter idag. Ingen kontakt =( Bild uppfödaren
Lucas som nu heter Knubbe =)
Att vara med om när dessa killar kom till världen är ett av dom häftigaste upplevelser jag någonsn varit med om. Få se hur dom utvecklas, se vad dom får för personligheter. Detta är något som jag lätt skulle kunna göra igen. Många tycker att det är skitjobbigt att ha valpar, visst, men enligt mig så överträffar det roliga långa vägar. Att se hur glada dom blir när man kommer in i valphagen. Se när dom förstår att man verkligen kallar på dom.
Den här tiden är en av dom bästa jag haft i mitt liv =)
Siri är på sitt första AUF-läger på Utøya sommaren 2011. För Siri är ön precis det som statsministern Jens Stoltenberg kallat den, ett paradis. Ända tills en man klädd i falsk polisuniform går i land och börjar skjuta. Det är början på en sjuttio minuter lång mardröm för de 560 ungdomarna på ön. Paradiset förvandlas till ett helvete och Siri flyr för sitt liv över hala bergshällar och vassa klippor i jakten på ett gömställe. Hon blir beskjuten - men överlever. På land finns pappa Erik som slits mellan hopp och förtvivlan. Kommer dottern att överleva dramat som utspelar sig på ön mitt i Tyrilfjorden ?
Jag lever, pappa är berättelsen om vad som hände under terrorattacken mot Oslo och Utøya 22 juli 2011. Boken skildrar Siri och Eriks unika historia, men den ger också en större bild av terrorhandlingen som förändrat Norge. Vi får följa gärningsmannens sista förberedelser och genomförandet av det värsta angreppet mot det norska samhället i fredstid. Den berättar också om kampen att resa sig efter en fasansfull upplevelse och gå vidare i livet.
Björn Hellkvist drabbades av sjukdomen Parkinson när han var mitt uppe i livet. Som framgångsrik ishockeytränare var han nära att föra Ängelholmslaget Rögle till Elitserien. Nu för han en annan kamp mot Parkinsons sjukdom.
I boken Shaking Generation berättar Björn Hellkvist personligt om sitt liv med sjukdomen. Han beskriver vardagen med sin familj, reaktionerna från omvärlden och möten med en vårdapparat som är anpassad för gamla människor. Han berättar om förtvivlan men också om hopp och glädjeämnen.
Boken är en berättelse om hur livet plötsligt förändras radikalt, men framför allt om konsten att leda sig själv privat, på jobbet eller i ishallen.
På något sätt har de två senaste åren av mitt liv fått mig att uppskatta livet på ett nytt sätt, säger Björn Hellkvist.
25:- per såld bok går till Stiftelsen Shaking Generation, som arbetar för en vård som också passar unga människor som drabbats av Parkinson.
Madeleine : vår dotters försvinnande och det fortsatta sökandet efter henne
Vad händer när den värsta sortens mardröm blir sann, när ens barn försvinner spårlöst och inte kommer tillrätta? Kate McCann berättar sin historia om vad som hände kvällen när Madeleine försvann och de förtvivlade åren efteråt. Det är en berättelse som inte lämnar någon oberörd.
Den tredje maj 2007 försvann Madeleine McCann från ett hotellrum på badorten Praia da Luz vid den populära portugisiska Algarvekusten. Hennes föräldrar, Kate och Gerry, hade lämnat sina sovande små barn i sovrummet medan de själva gick till en tapasrestaurang i närheten i sällskap med några andra par.
Kate och Gerry skulle turas om att titta till barnen varje halvtimme, förutom Madeleine sov även deras tvååriga tvillingar Sean och Amelie i rummet. Redan efter andra vändan kom mamma Kate tillbaka skräckslagen: Madeleine var borta!
Madeleine McCann försvann veckan innan hon skulle fylla tre år. I maj 2012 är det fem år sedan. Men sökandet fortsätter och så länge hennes döda kropp ännu inte hittas lever hoppet om att hon ska återfinnas, någonstans, vid liv.
"Beslutet om att publicera denna bok har varit väldigt svårt och det har fattats med tungt hjärta. Anledningen till att jag skriver är enkel: jag vill en gång för alla bidra till sanningen ... Att skriva dessa memoarer medför en öppen redogörelse för mycket privata, intima och känslomässiga aspekter ur våra liv. Det är inte lätt för mig att dela dessa med främmande människor, men om jag inte gjorde det fullt ut så skulle jag känna att jag inte gav boken möjlighet att visa upp hela bilden. Allt som vi har ägnat oss åt under de senaste fyra åren har utmynnat i frågan om det på något sätt har kunnat hjälpa oss att hitta Madeleine. När svaret på den frågan varit ja, eller om det finns minsta chans, så kan vår familj klara av vad som helst. Det som här följer är en mycket personlig redogörelse och det är inget jag ber om ursäkt för ... Inget är viktigare än att finna vår lilla flicka." Kate McCann, maj 2011
Under många år försörjde sig Michael Brinkenstjärna på att åka runt och visa upp dokusåpakändisar likt en cirkusdirektör visar upp sina apor. I den här boken går cirkusdirektören sitt eget öde till mötes och blir själv föremål för showen. Detta är berättelsen om Michael Brinkenstjärna. En människa med avsaknad av såväl gränser som empati. Full gas från början till slut.
Följ med på en tillbakalutad resa genom det svenska rättssystemet. En resa som tar dig genom Prins Carl Philips kalsonger, Carolas inviter, tre personliga konkurser, en skalbolagshärva, Kristi Bruds inställda barturné, fotbojor och elva fängelsedomar, Kleerups, Rosings och Leila K:s kärlek till den vita snön, Robinson-Robbans pungdrink, ett storbråk med bandet Aqua, fejkade näradödenupplevelser, dj:ande på Hells Angels efterfester, Peter Settmans onanishower, stämningar på hundratals miljoner, Systrarna Graafs silikonbröst, Magnus Hedmans soffkärlek, hembränning, smuggling av videoband och massor av annat.
Glenn Hysén, en av Sveriges mest kända och populära fotbollsspelare, berättar öppenhjärtigt om den aktiva karriären, om tiden som kommentator, om förhållandet till sina barn, om slitningar i familjen och när han tvingades gå på a-kassan och låna pengar av sina barn.
Boken är en resa fylld av osannolika anekdoter, från tiden som aktiv i IFK Göteborg, PSV Eindhoven, Fiorentina, Liverpool FC, Gais och landslaget. Förutom alla historier kring fotbollen träder även människan Glenn Hysén fram och berättar på ett mycket avklätt sätt om sin syn på papparollen, kamratskap och vikten av att alltid vara sig själv. I alla lägen.
Han lägger alla korten på bordet när det gäller sanningen om hans skilsmässor, synen på sin son Antons homosexualitet, uppsägningen från Viasat, a-kassan, rasist- och homofobanklagelserna, turerna kring Gais och myglet inom fotbollen.
Glenn Hysén berättar även hur han, på mycket kort tid, blivit en av Sveriges allra största och populäraste personlighet på mikrobloggen Twitter. Han låter även läsaren veta hur hans positiva, nästan sorglösa, attityd till livet tagit honom igenom toppar och dalar.
Österlensviten fortsätter! En varm berättelse om mördarsniglar, äppelträd och drömmande damer i sann Karin Brunk Holmqvist-anda!
Berta och Gunnar har haft en ryslig tur som lyckats förvärva en kolonilott i Simrishamn alldeles intill de nyvunna vännerna Hjördis och Konrad. Men samtidigt som Berta och Hjördis odlar sin vänskap genom trädgårdsplanering, saftstunder och hemliga planer, trasslar Gunnar in sig i ett nät av lögner och pinsamheter. Allt för att han velat ge sin kära Berta en liten blomma
Andrew Drake är en ung drömmare som efter en trasslig uppväxt på barnhem beger sig till Platinum City, de stora drömmarnas stad. Han inleder en karriär som gatumusikant, för musik är allt han kan och allt han lever för. Mot alla odds blir han upptäckt, och i ett slag är han världens största artist - Dandy - älskad av fansen, hyllad av pressen och omsvärmad av vackra kvinnor.
Följ med Dandy på hans resa, som får honom att upptäcka vad han är ämnad för, men som också håller på att kosta honom allt ...
Dandy är en berättelse om kärlek och vänskap, girighet och svek, och framför allt om längtan, drömmar och musik.
